Denna användare har inte lagt till några uppgifter till sin profil ännu.
Åsas målningar utgör en alldeles egen värld - ett glesbefolkat skogslandskap där gestalter stilla sitter och drömmer eller tyst passerar förbi. Oftast är de ensamma, eller så syns de inte alls och allt man ser är något de lämnat kvar.
Ett återkommande motiv är barnet. Barnet sover, utforskar, klättrar och dansar i ett tempel av träd och stenar, utan rädsla.
Varje bild bjuder in betraktaren att skapa en berättelse. Här finns inget tillrättalagt narrativ utan bara ett fåtal element som lockar sinnet att skapa mening - och den meningen finns bara inom betraktaren själv. Det är ett intuitivt och personligt måleri, med dörren vidöppen mot ditt eget känsloliv.
I sina svartvita kol- och akrylbilder går Åsa ännu längre in i drömvärlden. Det realistiska avbildandet tar ett steg tillbaka och symboliken får en mer central position – även om bildspråket har mycket gemensamt med oljemålningarna. Det är människan i naturen… och naturen i människan.
De senaste åren har hon roat sig med att teckna okända skogsväsen. Det kanske mest är kul, men också en tanke på hur många väsen som finns, ännu okända för oss, och som vi kanske aldrig kommer att träffa på. Dels för att de är små och till synes obetydliga, men också för att de helt enkelt dör ut.
Och så trädteckningarna. Porträtt av träd. Dem kan vi betrakta som ren meditation.